FRÅGA: Hur ser du på det nuvarande parlamentariska systemet utifrån ett feministiskt perspektiv?

SVAR: Det krävs en hel del arbete för att vi i Sverige skall kunna kalla oss jämställda dvs genuint jämställda. Det räcker inte med lagar och förordningar om dessa inte tillämpas i samhället. Vi svenskar behöver ha bättre kunskap om jämställdhetslagar och vad dessa innebär i praktiken. Det skulle innebära att du, jag och alla människor i samhället praktiserar dessa lagar i vardagen.

Ett feministiskt förändringsarbete kräver nya strategier med krav på bredd och djup i det politiska arbetet. En politik för att häva kvinnors underordning och mäns överordning berör samtliga politikområden, som många gånger samverkar med varandra. Det är viktigt att maktfrågor sätts i fokus, något som även konstaterats i den nuvarande regeringens skrivningar om jämställdhetspolitiken.

Vi har idag en jämställdhetsminister som delar sitt uppdrag på ett flertal andra ämnesområden. Detta påverkar och försvagar hans arbete inom jämställdhet som sakområde.

För feministiskt initiativ är det en självklarhet att den feministiska analysen även omfattar politikens former och organisering. Jämställdhetsområdet kräver både en ansvarig minister, som inte delar sitt uppdrag med flera andra ämnesområden, och ett eget departement, med kompetenta sakkunniga medarbetare. Vi anser också att det behövs en särskild myndighet som har till uppgift att, utifrån ett könsmaktsperspektiv som även tar i beaktande hur andra maktordningar samverkar med könsordningen, arbeta mot könsdiskriminering inom samhällets samtliga områden, svara för kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning, vara mötesplats mellan forskning och praktik (ett eftersatt område idag), samt ansvara för granskning av andra myndigheter och metodutveckling för att arbeta mot könsdiskriminering i ett brett perspektiv skulle vara viktiga uppgifter. Tidigare erfarenheter och kunskaper från JämO skall tas till vara.

Diskriminering på grund av kön och sexualitet pågår överallt i samhället. Denna diskriminering tar sig olika uttryck och samverkar med andra maktordningar så som rasistiska och socioekonomiska strukturer. Detta faktum ställer höga krav på det politiska arbetet. För att få ett forum för den politiska diskussionen måste det inrättas ett jämställdhetsutskott i riksdagen. Utskottet ska tydliggöra hur könsmaktsordningen tar sig uttryck och samverkar inom olika politikområden och vara vägledande och uppföljande organ för övriga utskott. I Riksdagen ska Feministiskt initiativ med stöd av ett det föreslagna utskottet driva krav som förändrar de strukturer som upprätthåller könsmaktsordningen. Till Riksdagens uppgifter hör även att granska och kontrollera regeringen och den offentliga förvaltningen. En av Feministiskt initiativs viktiga uppgifter i Riksdagen är att säkerställa att jämställdhetsdirektiv till myndigheter aktivt följs upp och att regeringens eget arbete präglas av utlovade förändringar.

Demokrati är mer än valda representanter. Demokrati – folkstyre – utan ”folkets” aktivitet är en haltande demokrati. Föreningsliv, aktiviteter för att söka förstå och påverka politiken och samhället är en viktig förutsättning för demokrati och för demokratiskt beslutsfattande. Som en underordnad grupp har kvinnor under lång tid hittat styrka och kraft genom organisering. Organisering och aktivism är också centrala i det opinionsbildande arbetet i en demokrati. Sådan verksamhet måste därför främjas av staten som förvaltar demokratin och allas våra pengar.

Inga kommentarer: